born May 13, 1859 in Braşov, Romania - August 26, 1938 in Krakew) was a Polish-Armenian painter and university professor. A renowned artist of his times, he was also the rector of the Academy of Fine Arts in Krakew. As an artist, Axentowicz was famous for his portraits and subtle scenes of Hutsul life, set in the Carpathians. Axentowicz was born May 13, 1859 in Braşov, Hungary (now Romania), to a family of Polish-Armenian ancestry. In 1893 in Chelsea, London, he married Iza Henrietta Gielgud, aunt of Val Gielgud and John [Arthur] Gielgud of the theatrical dynasty. A son, Philip S.A.D. Axentowicz was born in Chelsea in 1893. Between 1879 and 1882 he studied at the Academy of Fine Arts in Munich. From there he moved to Paris, where he continued his education until 1895. During that time he started a long-time cooperation with various journals and started his career as a copyist, duplicating the works of Tizian and Botticelli. He also made numerous travels to London and Rome, where he prepared a set of portraits, one of the first in his career.   Related Paintings of Teodor Axentowicz :. | Mask,Symbolist portrait in the form of a fan (mk19) | Head of Flora | The Old Market Square in Dresden 4 | Portrait of Stepanida Yakovleva | Madonna and Child with St John and two Saints (mk36) |
Related Artists:
Jan van Haensbergen
(1642-1705) was a Dutch Golden Age painter. He was registered in the Utrecht Guild of St. Luke in 1668 and in 1669 he was registered in the Confrerie Pictura in The Hague, where he worked until he died.According to Houbraken he was a student of Cornelius van Poelenburgh, and though he was quite successful in imitating his master's style, he switched to portraits since he could make a comfortable living that way.Though he is considered by some to have been born in Utrecht, he signed his name 'Joh. Haensbergh Gorco fecit', which leads historians to conclude he was from Gorinchem. His portraits show the influence of Caspar Netscher.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Carl Friedrich Deiker
(1836-1892 ) - Painter